inga nätter vackra här

jag måste sova mer men jag vet inte hur jag ska hinna när det går så mycket tid åt att må såhär haha det är så konstigt när ledsenheten blir helt fysisk man slutar nästan känna den i bröstet  utan allt känns i benen och magen och yrseln som att svimma sittandes typ men obs ni får inte tycka synd om mig för det är inte det haha eller kanske lite eftersom jag uppenbarligen är sjuk mer eller mindre men jag förtjänar verkligen att må såhär så ni måste veta att jag hatar mig själv jag hatar mig själv mer än vad någon någonsin kommer kunna göra och det känns tryggt på nått sätt som att haha jag var först

mår andra människor såhär tänker jag när jag går runt på ica med tårar som rinner längs mina äckliga kinder utan att orka bry mig och jag bryr mig inte på jobbet heller gråter framför andra säger det är lite grejer med familjen typ men skitsamma egentligen jag bara tänker på att jag aldrig ser främlingar gråta men jag gråter så ofta bland främlingar är livet såhär för andra också eller är det bara jag som är så ouppfostrad att jag inte håller det bakom stängda dörrar 

jag är så trött jag måste sova mer men hur ska jag kunna sova mer när allt jag vill är att visa hur mycket allvar jag menar för jag vill verkligen jag vill verkligen verkligen verkligen lösa min skit 

haha

Myrna LorentzsonComment