feg titel

jag oroar mig som mest

när allt känns lätt

då vet jag att något är fel

för allt kändes som enklast

när det var som värst

 

en sorg som blir till frustration som blir till ilska som förhoppningsvis snart kommer bli till nått annat för jag avskyr känna ilska. jag har en inre kompass men jag har svårt att lita på den, svårt att lita på mig själv. jag känner mig ful när jag känner mig missförstådd och orättvist behandlad. det verkar så enkelt ibland, för de jag trodde jag var nära, att bortse från att jag är legitimerat störd. det är inte bara någonting jag säger eller tror jag har en faktisk diagnos som gör grejer som kanske är enkla för er otroligt svåra för mig. varför får jag ingen dispans för min störning. jag känner mig ful, när jag tänker sådär. det är så svårt att undvika bara, när mitt liv så ofta kretsar kring andras störningar som till varje pris måste ges utrymme och respekt. det gör mig ledsen att inte få det tillbaka. det gör mig ledsen att få samma krav ställda på mig som en person utan störningar. jag vill ju så himla gärna leva upp till dem men lite förståelse för när jag misslyckas, det vore trevligt. det vore kanske för mycket begärt. 

jag lämnade mitt liv för dig. jag satte mitt liv på paus för dig. jag ändrade mitt liv för dig. jag var beredd att ge upp mitt liv för dig. jag var redo att göra precis allt i hela världen för dig, när allt var som tyngst kände jag så extra mycket. jag trodde din kärlek var närmre villkorslöshet än vad jag tror idag. det gör så ont att jag darrar.

ibland kan jag vidrigt önska mina problem vore depressiva istället för vad de är nu. jag längtar så mycket efter förståelsen, omtanken, mjukheten från människor i min närhet. istället är de arga och oförstående när jag beter mig destruktivt. jag vet att jag har lika stort ansvar som alla andra i den här världen att vara en bra människa, och jag vill inget hellre än att vara det, men det är svårt för mig, det är svårare för mig. jag vet inte. allt jag önskar är bara lite förståelse. ni fattar inte hur viktiga ni var för mig. ni var allt för mig. ni var mitt enda liv och min enda trygghet. fattar ni inte att jag lämnade allt för er