Posts in Blogginlägg
i rymden finns alla känslor

Jag skriver i min dagbok att något fattas mig. Jag kan sätta fingret på det, tror jag, om jag bara är tillräckligt tålmodig i min noggrannhet när jag bläddrar. Stryker mina toppar över ord jag minns och kramar varje kram och låter hjärtat värka fritt när ångest ramlar över mig som om den vore på väg någon annanstans. 

Jag åker timmar i bilen, när jag kör är jag ensam även om passagerarsätena inte är tomma. Jag tror jag ärvt det från mamma, hur mycket jag tycker om att köra bil. Och mindre än någonsin förstår jag bilden av ett Sverige i förfall, när allt så praktfullt och pålitligt rasar mot mig. När solen träffar lågt och musiken är perfekt kan jag inte tänka på något annat än hur vackert allting är, hur vackert allting alltid är. Jag tänker på alla platser som existerar utan mig och plötsligt känns allt lyckligt. Små korta rus jag sparar i mitt lilla bröst, sparar för att plocka fram när jag faller. För det enda jag räknar med är att jag faller.

namnlös 2

himlen verkar ivrig
mörka snabba moln skjuter fram skymningen
mitt hår luktar billigt
av eau de toilette från nån flygplats
men hellre det än svagt av rök
hellre billigt
helst dyrt

och när det väl blir mörkt blir det mörkt så fort så fort
jag är i god tid
men hinner precis
dörrarna stängs bakom mig
jag har tagit skydd

ibland börjar jag jobba när alla andra slutar
alla andra rusar också
fast åt andra hållet
jag sätter mig längst fram på bussen
för var skulle jag annars sitta
blir irriterad när busschauffören inte släcker helt

jag odlar mitt hat
och min kärlek
jag odlar alla mina känslor
strör små små frön längs kanten
när de dör begraver jag dem
inte under jord men
under rubriken Trauman 

jag oroar mig som mest
när allt känns lätt
då vet jag att något är fel
för allt kändes som enklast
när det var som värst