Maggio tar ner sig själv på jorden

ALLT ÄR FÖR BRA NU 

VERONICA MAGGIO 

BOKFÖRLAGET MAX STRÖM 

magv.jpg

Veronica Maggio är numera den svenska musikscenens popdrottning. Ända sedan debuten med släppet av låten Dumpa mig har hon bidragit med hit efter hit till hemmafester under sena sommarnätter. Jag kommer. Välkommen in. Hennes katalog är lång och uppskattad. De destruktiva texterna sätter ord på känslor som är lätta att identifiera sig med, och i hennes nyutgivna bok Allt är för bra nu återger Maggio händelserna som lett fram till dessa rader, och den stora karriären.

 
Men det känns äntligen som att man får lite mer av henne.

Bokens innehåll är en salig blandning av uppslag med bilder, låttexter och ackord. Till det skildras det som många undrat: vilka händelser, personer och känslor som ligger bakom allt vad Maggio producerat. Den är lättläst och enkel, det är en bok jag får lust att bläddra i precis innan jag går och lägger mig, eller något man kan läsa lite i när man dricker det varma kaffet om morgonen. För att fördjupa texten och göra det mer till en faktisk upplevelse är ett tips att låta hennes musik brusa lite lågt i bakgrunden, skapa en allomfattande meta-känsla kring ett helt artisteri.

 

Boken är inte för den som vill vidga sitt intellekt eller söker nya insikter, främst ges läsaren prosaisk fakta om Maggios liv och musik. Men det känns äntligen som att man får lite mer av henne. Som att hon försöker att bli kompis med sina lyssnare och numera läsare. Utöver de väldigt ärliga och öppna texterna har Maggio länge profilerat sig som väldigt anonym privat. Boken är en biografi fylld av detaljerade beskrivningar om hur hon, med hjälp av de människor hon mött på vägen, vänt sitt mörker till ett verktyg. Det är just fokuset på detaljer som gör att läsningen är intressant samtidigt som den inte kräver så mycket av min energi. Sena kvällar i studion tillsammans med hennes dåvarande pojkvän Oskar Linnros bryts av med en destruktiv tonårskliché som flyr till Oslo för att skriva musik. Där bor hon tillsammans med för många människor i en för liten lägenhet. Hon skildrar ett liv i tveksamhet, envishet och kärlek som öppnar upp för förståelse om vad det är för en kvinna som står bakom alla textrader som ges möjlighet att läsa i boken.

Det ska finnas en viss smutsighet för att kunna bli omtyckt.

Främst skildras Veronicas kaos. Hon byter namn från Bellemo, hennes pappas efternamn, till Maggio. Hoppar av gymnasiet. I de tidiga tonårsåren går synnerligen lite som hon planerat. Mörkret, det som förstör, präglade henne. Det är inte en jättelik överraskning. Att Veronica Maggio en gång varit trasig tonåring som sällan fick återse lägenhetsdepositionen skulle nog de flesta kunna gissa på bara efter att ha lyssnat igenom ett fåtal låtar. Det ska finnas en viss smutsighet för att kunna bli omtyckt. Trots att destruktivitet är något negativt för individen romantiseras det ständigt, och det är ofta ett mörker hos en artist som kan fånga ett stort publikhav.

poster3.jpg
 
De var unga då och tillbringade det mesta av sin tid till att bråka i hallen till Veronicas lägenhet.

Boken skildrar även hennes och Oskar Linnros kärlekshistoria. År 2007 fick hon sin första Grammis som Årets nykomling. Samma år mötte hon honom i en studio med rapparen Petter. De var unga då och tillbringade det mesta av sin tid till att bråka i hallen till Veronicas lägenhet. Den resterande tiden producerade de musik. Jag blir avundsjuk när jag läser om deras gemensamma glöd till musiken. Jag vill också sitta där i studion med dem, skriva låtar och röka en cigg i vinterkylan efteråt. Oskars stöttning beskriver hon som en av de viktigaste pelarna för hennes musik.

 

Själv beskriver Maggio sin bok såhär: ”Den här boken ska förhoppningsvis förvandla svartvit film till Technicolor. /../ Jag vill ge musiken fler dimensioner. Så läs om du vill veta hur texten till ”Jag kommer” löd på första demon, varför jag är Sveriges Johnny Cash, varför jag alltid vill bli bättre, varför jag bytte efternamn och varför det ständigt regnar i mina låtar. Jag ska vara så ärlig jag kan. Jag lovar.” Och visst har hon har lyckats ta ned sig själv på jorden. Från att vara en av Sveriges mest anonyma artister har hon kommit tätare på att vara vilken människa som helst. Även om hon dessvärre hinner med att romantisera de destruktiva åren hinner hon även med att förklara att man fan helt självklart kan lyckas i musikvärlden trots man måste åka på turné som nybliven mamma.

 

Nöje, KulturMaria Lindeblad