KRÖNIKA: Sexrobotar förstärker synen på kvinnors kroppar som egendom

Skammen över att säga nej. Vi har lärt oss att vi måste säga att vi har fysiskt ont för att ett nej ska vara motiverat och accepterat. Kvinnor som drar personliga gränser är skrämmande. Sofia Rydhard förfäras över marknadens svar på kvinnor som vågar säga ifrån: sexrobotar. 

Jag ser på hur sexrobotarna blåser in som en behaglig vind över delar av den manliga befolkningen. Har du fått nog av att behöva svara på en annan människas behov och känslor? Då har du kommit rätt: din nya flickvän är nästan riktig och har aldrig ont huvudet. Robotarna utvecklas just nu i USA och kan genom AI (artificiell intelligens) svara på tal och vara ett intellektuellt gott sällskap, samtidigt som de blinkande stora ögonen och kropparna formade efter porrstjärnor håller namnets löfte om de mest grundläggande behoven. Avancerade sexdockor (med både manliga och kvinnliga könsattribut) som redan har etablerat sig på marknaden köps, enligt The Guardian, nästan exklusivt av män.

Jag känner ett behov av att påminna samhället om att kvinnor inte är egendom

Många menar att robotarna endast kommer vara ett verktyg för masturbation, men i en intervju berättar skaparna av dessa produkter att det ligger mer än så i utveckligen, och uppmuntrar till känslosamma förhållanden. Jag menar, om en robot om fem år låter och ser ut som en vanlig person, varför skulle den inte kunna vara det? Den frågan blir snabbt obehaglig och jag känner ett behov av att påminna samhället om att kvinnor inte är egendom. Hur löjlig den meningen än låter så kvarstår fortfarande det faktum att vi lever i ett samhälle där det för 90 år sedan var lagligt för en man att våldta sin hustru. Din gammelfarmor var din gammelfarfars egendom, och om en sexrobot kan bli din flickvän, betyder det att din flickvän blir din sexslav? Din egendom? I framtiden kanske ni till och med kan gifta er, var drar man gränsen när en sak blir en person i ens egna ögon?

Kommer vi behöva leva i ett samhälle där du varje dag kan hotas med att bli utbytt mot en perfekt kopia?

När jag scrollar genom kommentarsfält för dokumentärer på ämnet anser många att kvinnor nu har fått konkurrens. Jag chockas över att det är så enkelt för män att diskutera kvinnors värde i samhället och undrar om det egentligen är någon alls som vill ta en kamp de omöjligen kan vinna? Men sexrobotarna är utan tvekan främst en fara för kvinnor i psykiskt våldsamma heterosexuella förhållanden. Skammen kvinnor känner över att inte vara nog är redan djupt rotad i våra sinnen, och en sexrobot är allt en kvinna inte är: ett utseende utan brister och ett humör och sexlust som aldrig lämnar din partner besviken. Jag ser en framtid där känslomässig utpressning och manipulation blir allt mer lättillgängligt för känslostörda män. Kommer vi behöva leva i ett samhälle där du varje dag kan hotas med att bli utbytt mot en perfekt kopia? En sådan verklighet kommer utan tvekan resultera att i många kvinnor blir utsatta och svaga i sin självbild och i sina relationer, något som utan tvekan kommer att leda till mer våldsamma relationer. Hur kommer kvinnor någonsin känna sig trygga när hotet är en fördel för de med samhällsbyggnaden på sin sida?

Jag förstår att vi alla känner oss ensamma ibland, men hur långt är det egentligen moraliskt rätt att gå för att känna närhet? Jag scrollar längre ner och hittar en kommentar som står ut i massan: “Think of all the ugly men that get rejected every day, why can’t they have this? They deserve beautiful women too.” Det känns som att diskussionen om sexdockorna alltid faller tillbaka på att män är berättigade till kvinnors kroppar. Med sexrobotar säger samhället att en ensam man behöver inte jobba med sig själv, för det är inte hans fel att kvinnorna han suktar inte vill ha honom. Sexrobotar är som ett lim som håller ihop osäkra och ledsna mäns tillvaro. Ett lim som säkerligen kommer bli mer och mer permanent med tiden, om vi kvinnor verkligen i första hand inte är mer än våra kroppar.

 

Gillade du artikeln? Följ Lovestory på facebook och instagram