Färglöst och dystert – precis som verkligheten

RECENSION (FILM)

IN THE FADE 

REGI FATIH AKIN

2.jpg

Faith Akins nya thriller In the Fade, eller på tyska Aus dem Nichts, med Diane Kruger har rosats världen över. Filmen har tidigare i år belönats med en Golden Globe för bästa utländska film medan Diane Kruger kammade hem priset för bästa kvinnliga huvudroll vid årets Cannesgala. Kruger spelar en kvinna vid namn Katja vars liv raseras efter att hennes man och son dödas i en bombattack med nazistiska motiv. Snabbt kastas man in i handlingen och det dröjer inte länge förrän Katja börjar söka rättvisa för sin familjs död. Jag gick till biografen med nästintill noll förväntningar och väntade mig en actionfylld och hämndlysten film à la Kill Bill. Istället fick jag se en verklighetstrogen och kritisk skildring av samtiden med en story som är inspirerad av verkliga händelser.


In the Fade kan ses som en tragedi i tre akter där fokus ligger på hur Katja hanterar sin sorg och söker rättvisa för sin förlorade familj. Kritiken mot vår samtid lyser igenom när Katja ständigt möter motgångar på grund av hennes mans ursprung som utländsk. Vid vissa tillfällen ville jag skratta högt över hur bisarrt och absurt formulerat misstänksamheten från omgivningen var gentemot mannen, men jag kände snabbt därefter sorg eftersom jag insåg att det är så här vår verklighet ser ut. Det kändes även på något sätt uppfriskande att få se en film som skildrar en mer aktuell bild av nazismen istället för den gamla vanliga porträtteringen av nazistsoldater under något av världskrigen med amerikaner som protagonister, vilket görs att det framhävs som ett uråldrigt fenomen.

Det man fick se på bild var lika färglöst och dystert som vår verklighet

Diane Kruger gör en stark insats och stöttas upp av kraftiga biroller. Trots ett relativt långsamt tempo och en ganska förutsägbar storyline är filmen välskriven. Sorgen, rättstvisten och hämndlystenheten porträtteras som realistiska inslag och istället för en dramatisk rättegång med överdrivet skrik och tårar som vissa tv-serier målar upp dem (bl.a. How to Get Away with Murder), får vi istället bevittna ett verklighetsförankrat scenario med realistiska reaktioner. Frustrationen och ilskan som både Katja och    hennes advokat känner tar inte över    trots att    den är    tydligt    påtaglig och har övertaget som tema i filmen. Tack vare det långsamma tempot    görs en sannhetsenlig redogörelse av hur komplex en rättegång och dess    juridiska teknikaliteter    kan vara. Filmstilen, till exempel bild och estetik, var lagom minimalistisk utan överflöd av intryck. Några tagningar var imponerande med sina färgkontraster, annars var fotot relativt traditionellt utan något nyskapande. Den skakiga handycamen, samt den gråa nyans som präglade bilderna kändes passande för att skapa den verklighetstrogna känslan. Det man fick se på bild var lika färglöst och dystert som vår verklighet helt enkelt.

inthefade.jpg

 

Filmen är inte på något sätt originell eller innovativ. Den här typen av dramaturgi och innehåll har vi sett många gånger innan, men manuset är välskrivet och tar sig an ett högst aktuellt ämne. Om man är sugen på en modern tysk film som berör aktuella teman istället för det gamla vanliga "patriotiska och heroiska amerikaner vs. onda och fula nazister" så är In the Fade ett perfekt alternativ. Filmen lämnar kanske inget större kvarvarande intryck, men budskapet är tydligt och filmen är absolut sevärd.


 

gillade du texten? följ lovestory på facebook och instagram

KulturAnna Nghiem