Den moderna modebilden: Mångfald, musik och sexuell frigörelse

Det behövs inte längre olika avdelningar i klädbutikerna för män och kvinnor. Modebilden 2018 tar avstånd från könsstereotypiska klädkoder för att ge utrymme åt en generation som inte präglas av behovet att definiera sin sexulitet.

Modeikonen Charlotte Casiraghi, dotter till prinsessan Caroline av Monaco, lär ha sagt: "It's about being masculine and feminine at the same time." I sociala medier viskas det om "the changing face of male identity" och "female gaze". På modescenen klär A.F. Vandevorst manliga modeller i lårhöga boots och kjolsläp inför AW 18 och Ida Klamborn låter sina kvinnliga musor visa upp nakna bröst och könshår genom tunn schiffong.

Traditionellt sett är det kvinnliga modet definierat av den manliga blicken, och vice versa. I gränslandet mellan könsidentiteterna finns det androgyna som stilmässigt har varit en återkommande trend och som har gått från att vara ganska beige till att bli alltmer lekfull med märken som svenska Hope och franska Vetements i framkanten. Den stereotypiska bilden av maskulint är ganska uppvriden (och det finns ett ord för det; macho, googla för att bli avtända), precis som den stereotypiska bilden av femininitet. Båda extremerna känns rent ut sagt omoderna.

Screenshot_20180409-152846_Instagram.jpg
Screenshot_20180409-152931_Instagram.jpg

Ett sätt att trotsa det traditionella är att undersöka tjejig estetik för den kvinnliga betraktaren, istället för den manliga. Det är ett fenomen som i modekretsar definieras av termen female gaze. Det kan tolkas på olika sätt, i Pheobe Philos ”no nonsens”-mode för Céline eller Ida Klamborns inspiration av feministisk porr. Klamborn är en spännande designer vars mode bär på en tydlig agenda: att representera det kvinnliga uttrycket för den kvinnliga blicken.  

Ett exempel på två som representerar den mjukare sidan av det maskulina och feminina och inte låter sig definieras utifrån traditionella könsattribut är 2018's musikaliska it-par: Aaron Maine från Pleasantville-projektet Porsches och modellen tillika sångerskan Kaya Wilkins från Okay Kaya. Wilkins sensuella minimalism kompletteras av Maines lekfullhet som tar uttryck i till exempel blekt hår, glossiga ögonlock, manikyrerade naglar och smyckade öronsnibbar. Hans stil påminner om vad man för tio år sedan skulle klassa som metrosexuell – en seglivad term från 90-talet som pekade ut fåfänga som ett feminint personlighetsdrag, och följaktligen pekade ut heterosexuella män som månade om sitt estetiska uttryck som "Frankenstein's monster with flawless skin".

Casual Wednesday in Chang Clean Trouser

Ett inlägg delat av HOPE (@hopestockholm)

Kaya Wilkins och Aaron Maine bildar tillsammans en estetisk helhet som förmedlar något helt annat än fåfänga för det motsatta könets skull. På bilderna från en av deras mest uppmärksammade fotograferingar för Vouge i januari turades de om att posera i en ljusblå tjocktröja. De utmanar varandra både professionellt och estetiskt och de delar i stor utsträckning samma garderob beståendes av överdimensionerade hoodies och pastellfärgade tröjor. Även på resande fot räcker det med en gemensam resväska för paret.  

En annan artist med stort kulturellt inflytande är Frank Ocean från det alternativa hiphopkollektivet Odd Future Wolf Gang Kill Them All. Hans låt "Chanel" blev utsedd till den viktigaste låten från 2017 och inleds med raderna:

"My guy pretty like a girl

And he got fight stories to tell

I see both sides like Chanel

See on both sides like Chanel"

 Frank Ocean, pressbild

Frank Ocean, pressbild

Ocean har kommit att bli en symbol för den unga generationen som varken känner ett behov av att definiera sin stil eller sin sexualitet. Det unga modet idag är inte minst är en sexuell frigörelse, precis som Klamborn har utforskat i de senaste kollektionerna som hon har visat upp. Ocean är, liksom Wilkins och Maines, ett bevis på att modet har integrerats mer och mer med musik och andra konstformer.

Vi använder oss själva som kanvas för kreativa utlopp; därför vill vi också utforska mer av våra möjligheter bortom de traditionella könsrollerna. Maskulint och feminint har dammats av och mjukats upp till allas fördel. Det är stilmässigt gynnsamt att använda sig av båda elementen i sin garderob, oavsett om det tar uttryck i androgynitet eller en tydlig mix. Såhär säger designern Martin Margiela om Vetements kollektion för AW 18: "We live in a world full of references. They are there to feed us—not to copy, but to create something new from them. That’s the challenge.”

Ocean går på gala med glittrig ögonskugga och världen har för länge sedan förträngt att Beckhams frekventa frisyrbyten under fotbollskarriärens glansdagar pekades ut som metrosexuellt. Vissa specifika kändisar som fick glåpordet efter sig försökte vifta bort det med att de faktiskt inte ens använde nail polish. Duh! Det märks att vi har kommit en lång väg sedan dess när ens kille plötsligt frågar om han får låna ens topplack. Nu handlar stil om identitet och mångfald snarare än att passa in i mallen.

Framtiden, vi är här nu.